>Även publicerad på Opinionen.se 19/7 2010
Högskolan Väst har högst upp på sin hemsida en vinjettbild som visar en snett leende student i palestinasjal, i högskolans färger. Uppenbarligen ett medvetet val av design och framtoning. Men vad är det tänkt att signalera?
Betyder det att Högskolan Väst är antisemitisk? Att judar inte är välkomna där? Att man reservationslöst stödjer den palestinska sidan i det utdragna och infekterade kriget i Mellanöstern? Att detta är en högskola för vänsterextremister? Att man inte främjar oliktänkande?
Förmodligen är det inte alls tänkt på det viset. Men i vilket fall är det osmakligt, och illustrerar väl att debatten om akademins behov att stå fri från politiken alltjämt är högaktuell. Att låta forskning eller högre utbildning präglas av politiska preferenser, vare sig det krävs av makthavarna eller är trendigt, är så fel det bara kan bli. Opolitiserade resultat från akademin är lika nödvändigt för vetenskapligheten som för demokratin. Akademin spelar en viktig roll i granskandet av makten, och detta av ett betydligt mer djuplodande slag än journalisterna normalt ägnar sig åt. För att kunna göra detta på ett adekvat sätt krävs att akademin står politiskt oberoende.
Att dessutom, som Högskolan Väst gör i och med detta, profilera sig med politiska ställningstaganden på sin hemsida, inverkar på vilka som till slut söker sig till denna högskola. Något som i nästa steg går ut över förutsättningarna för fri forskning där. Även om denna inverkan skulle vara liten (vilket det som sagt finns många skäl att anta att det inte är) så är grundproblemet lika graverande. Politiskt beställd och färgad forskning och utbildning hör hemma i tankesmedjorna, inte på högskolor och universitet.
Palestinasjalen som företeelse illustrerar också en annan sak tämligen väl. Nämligen vänsterns skenhelighet i deras eviga tal om tolerans, och hur förskräckligt det är med intoleranta tendenser i samhället. Israel, judar, kapitalister – och för den delen småföretagare och borgerligt sinnade människor överlag – verkar ingen idag behöva visa tolerans mot. Och det är snudd på otrohet att som vänstersympatisör inte visa sitt uttryckliga hat mot dessa gruppor – och människor som hör till dem. Skicka lite gatsten mot dem, eller mys hemma i plyschsoffan en 68-nostalgisk kväll över att ”dagens ungdom” fortfarande gör sådana saker i det moderna, demokratiska Sverige. Så blir allting bra imorgon…
Ur objektiv synvinkel har akademin, vid sidan om att i så stor utsträckning som möjligt bedriva politiskt neutral forskning, flera andra viktiga grunduppgifter. Som att lära ut respekt för oliktänkande, fokus på argumenten, och respekt för att det är argumenten som ska avgöra Snarare än att knytnävarna ska avgöra, eller vapen eller t.o.m. krig. Inte minst i Israel-Palestina-frågan är respekten för oliktänkande och fokus på argumenten, snarare än hämnarens självrättfärdigande och de eviga tjuvnypen, en väg till lösning som i allra högsta grad behöver fler anhängare. Vill man från akademiskt håll ta någon form av ansvar i den utdragna konflikten i Mellanöstern, så borde i rimlighetens namn detta vara det enda rätta.
För att representera en högskola, med sin av naturliga skäl högre grad av tänkande, verkar det faktiskt inte vidare smart att ha en sådan där vinjettbild. Såvida det inte ligger en kvalificerad säljkalkyl bakom, som resulterade i detta förslag. Kan högskolans marknadsavdelning ha kommit fram till att studenten med palestinasjal väcker uppmärksamhet och får hemsidebesökarna att tänka till lite extra?
Visst manar det dubiösa tilltaget till eftertanke. Eftertanke är förstås också något som man måste ha med sig in i högskolestudierna, om man funderar på att ta det steget. Men man tar sig för pannan, och frågar sig var på vägen som Högskolan Västs ledning tappade sin.
Jakob E:son Söderbaum
Tradition & Fason 
”Att låta forskning eller högre utbildning präglas av politiska preferenser, vare sig det krävs av makthavarna eller är trendigt, är så fel det bara kan bli.”
Forskningens problem är nog större än så. Den bild man får är att det finns ett grundläggande kvalitetsproblem bestående i att vetenskapligt konsistent bevisföring, särskilt inom samhällsvetenskaplig forskning, blir allt mindre viktig. Detta öppnar givetvis för politiseringen. Inte minst är detta tydligt inom ”genusvetenskapen” där allt möjligt och omöjligt skall analyseras utifrån denna kvasivetenskap.
Hej
Jag vidarebefordrade ditt inlägg till Högskola Väst och kopplade den dessutom till Svante Nycanders artiklar i DN och fick följande svar:
Hej XXXXXX!
Ditt mail har skickats vidare till chefen för kommunikationsavdelningen och du kommer att få ett svar så snart som möjligt. Bilden är från vår annonskampanj som rullar just nu och min personliga uppfattning är att ingen av oss som jobbar på Högskolan Väst har uppfattat detta som en politisk bild. Men eftersom den nu är uppe till diskussion tar jag bort den från http://www.hv.se.
Med vänlig hälsning
Gunilla T Karlsson
Webbsamordnare
Samhällsvetenskapens problem har sedan länge bestått i att den inte i första hand varit vetenskap, utan ett verktyg för att försöka klä ideologiska dogmer i vetenskaplig dräkt.
I över hundra år har marxisterna använt samhällsvetenskapen som redskap för att ”bevisa” sin ideologis riktighet. Eftersom verkligheten sällan ställer upp och ser ut som teorin hävdar, så konstruerar man sina teorier så att de blir osårbara för yttre påverkan av verkligheten, konstruerar frågeställningar och väljer data så att de ger ”rätt” resultat.
Genusvetarna och andra postmodernister har tagit det hela ett steg till. De förkastar helt enkelt den vetenskapliga metoden, och sätter en ära i att vara totalt subjektiva i allt de företar sig. Ändamålen helgar medlen, och det är man stolta över. Sedan envisas man i och för sig fortfarande med att kalla det vetenskap, eftersom det begreppet skänker större legitimitet än dess rätta namn – propaganda.
Det enda rimliga vore att alla discipliner som förkastar vetenskaplig metod helt enkelt kastas ut från universiteten. Dessa discipliner är inte vetenskap. De hör snarare hemma på partianknytna folkhögskolor och tankesmedjor, och skall inte finansieras med skattemedel.
Där skulle naturligtvis genusvetarna vara de första som åker ut. Samtidigt måste naturligtvis de högre lärosäterna i övrigt befrias från de genusvetenskapliga bojor som fjättrar snart sagt alla akademiker, oavsett lärosäte eller ämnesmässig inriktning.
”Eftersom verkligheten sällan ställer upp och ser ut som teorin hävdar, så konstruerar man sina teorier så att de blir osårbara för yttre påverkan av verkligheten, konstruerar frågeställningar och väljer data så att de ger ”rätt” resultat”
Ett exempel på detta är boken ”Jämlikhetsanden” (av Richard Wilkinson och Kate Pickett) som av vänstern upphöjts till ”biblisk status” innhållande den sannaste av sanningar. Med denna ”forskning” som stöd trummar vänstern ut att allt möjligt och omöjligt är relaterat till graden av ett samhälles ”jämlikhet”.
”Jämliketsanden” bygger i mångt och mycket på den ”vetenskapliga metoden” statistik. Här bör läsaren bör betänka Mark Twains tänkvärda ord om tre sortes lögn, ”lögn – förbannad lögn – statistik”. Jag säger inte att alla slutsatser som kommer fram på detta sätt är fel men, såsom varande naturvetare i botten, tycker jag att tolkningen av statistisken i många fall blir alldeles för vidlyftig.
En grundläggande skillnad mellan samhällsvetenskap och naturvetenskap är att den senare har bättre möjligheter att på ett empiriskt sätt visa samband. I ett naturvetenskapligt experiment fixeras så många parametrar som möjligt medan man endast, under experimentet, varierar ett fåtal parametrar. Detta leder till att de slutsatser som kan dras ofta blir vederhäftiga.
Inom samhällsvetenskapen är denna empiriska metod inte möjlig att använda på samma sätt. Att frysa ett antal parametrar i ett komplext samhälle och sedan studera obeservationerna från detta är inte möjligt. Det man har att utgå ifrån är förvisso ett stort antal observationer,”statistik”, men man känner oftast inte alla de ”randvillkor” som gällt när observationerna gjordes. Detta ställer stora krav på den som på ett vetenskapligt sätt skall behandla observationerna och för den med en politisk agenda i bakgrunden går det alltid att hitta vägar att presentera statistiken som om den vore resultatet av ”högsta” vetenskap.
En mer nyanserad syn på ”Jämlikhetsanden” har t.ex. Stefan Fölster, se http://www.expressen.se/debatt/1.1946060/vansterns-darling-gar-inte-att-lita-pa.
Palestinaschalar är otroligt schöna 🙂 och inte minst är det ju vansinnigt roligt att vänsterns huvudsignalement Che Guevara- t-shirten och palestinaschalen blivit kommersialiserade produkter på den fria marknaden 🙂 det, om något, är vansinnigt roligt :).
Umeå Universitet måste ha väldsrekord vad gäller socialism och högre utbildning, elevpolitiken var om jag minns rätt helt styrd av socialister under lång tid, 70-80 talet, det var kommunism och inte socialdemokrati. Inget hyllande av Stalin, men desto mer bilder på Che Guevara. Antagligen lever det delvis kvar.
Men det var en ganska annorlunda tid, t ex så var homosexualitet fortfarande en sjukdom, teckenspråk fick inte användas i utbildning, dialekter var bannlysta i radio och TV mm. Det fanns andra orsaker då för ställningstaganden.
Grundproblemet som jag ser det är att vänster blivit samma sak som socialism. Jag menar att man kan vara vänstervriden antikommunist. Gilla privat ägande och gamla värderingar, individualism, men stå på ”vanligt folks” sida. Är det ett motsatsförhållande? Jag uppfattar det som den dominerande ideologin i USA.
Våra två block är inte heller vänster och höger, utan socialistiskt och ickesocialistiskt, för alla vet väl att liberaler egentligen är ”vänster” och dessutom är många socialdemokrater så antiliberala så de gott kunde sägas vara ”höger”. På sikt vore det bättre med att förpassa socialister till extremhörnan och få en verklig vänsterhögerskala. Skulle kunna börja på universiteten kanske… Sossarna är som en formlös gegga som man inte vet riktigt vad det egentligen är, knappast liberala, inte konservativa heller och inte längre riktiga socialister. Det är ju LO egentligen, ingen ideologi.
Tomas Johansson: Menar du att konservativa INTE står på vanligt folks sida, eller vadå?
Det är idag så att socialdemokrater, miljöpartister, vänsterpartister, stenkastande AFA-vänstern, Hamas och Hizbollah anhängare klär sig i palestina schal när de förenas i demonstration och upplopp mot Israels politik.
Socialdemokraterna har traditionellt haft arbetare och sedan tjänstemän och därmed löntagare som förmånstagare av partiets politik. Arbete och välfärd till alla har liksom varit parollen, men idag är det många bidragstagare och invandrare som får stöd av politiken.
Miljöpartiet blev under klimathysterins kulmen i ”Hopenhagen” i snöoväder i december 2009 några månader efter första klimatbluffen exponerats verkliga miljösocialister eller miljötallibaner med antikärnkraft och antitillväxt politik.
Jag är för att trygga energiförsörjningen med kärnkraft och för en uthållig ekonomisk tillväxt i balans med naturen. Det vore trevligt om Sverige styrdes i mer konservativ riktning, socialkonservativ välfärdspolitik och liberalkonservativ marknadspolitik.
Det är något bra med konservativa idéperspektiv i samhällsfrågor.
”Gilla privat ägande och gamla värderingar, individualism, men stå på ”vanligt folks” sida. Är det ett motsatsförhållande?”
Nej, tvärtom. Det är ytterst konsekvent. Men det är det man brukar förknippa med högern, med de konservativa.
Vänster (=socialism), det är att gilla offentligt ägande, normlöshet, kollektivism, och politikerelitens rätt att styra och ställa med ”vanligt folk”.
Jag kan förstå att det känns jobbigt för en som är uppväxt under de röda 60-70-talen och i röda norrbotten att tänka sig att vänster är något negativt och höger något positivt, men så är det.
”Vänster (=socialism), det är att gilla offentligt ägande, normlöshet, kollektivism, och politikerelitens rätt att styra och ställa med ”vanligt folk”.”
Vänstern = socialismen = marxismen sätter ett artificiellt kollektiv, klassen, i centrum framför individerna, d.v.s. framför människor av kött och blod. Detta innebär vänstern att vare sig tar hänsyn till individens unikitet eller till tillvarons mångfald. Följden är att vänstern aldrig kan stå på ”vanligt folks” sida. ”Vanligt folk” är nämligen inget annat än unika individer med olika behov och intressen.
Vänster är absolut inte samma sak som socialism, men det har blivit så, åtminstone i Sverige. Liberaler världen över är den ursprungliga vänstern, de som startade reformeringen av de gamla europeiska kungarikena.
Vänster kommer väl från den sida i franska parlamentet där de som ville avsätta envåldshärskarna satt, på högra satt härskarens medlöpare, men jag är lite osäker på det.
Sen blev vänstern revolutionär och socialistisk i Europa (inte i USA), troligen beroende på den hopplöshet som infann sig när reformer inte slog igenom.
Så jag tror men kan säga att vänster är att stå på folkets sida. Men mycket har hänt sen 1700-talet så definitionerna förskjutits, höger finns ju egentligen inte efter den gamla definitionen, går knappas att gå till val med iden om att återinföra envälde…
Men i norr anses nog ännu att höger på nåt sätt är folkfientligt, på sätt o vis rätt då.
Det absurda är ju att på sätt och vis är socialister/kommunister den enda ”höger” vi har numer enligt den gamla definitionen, de som vill kofiskera, rensa ut och förslava, på det sätt kungar gjorde på 1600-talet.
Nog kan jag tycka att användningen av en palestinasjal i detta sammanhang är betänklig. Dock av andra skäl än skribenten. Jag har lite svårt att förstå att vissa konservativa har så svårt att tolerera palestinsjalar. I grunden är det inte en politisk symbol utan ett traditionellt klädesplagg. Jag finner ett ganska befängt att som skribenten undra:
På högskolan nuvarande hemsida ligger en bild ute, jag vet inte om det är samma som skribenten reagerade på, som visar en osnyggt klädd person i vad som skulle kunna kallas palestinsjal. Jag vet faktiskt inte om valet av denna bild har något genomtänkt syfte alls men att man kanske med den vill nå olika etniska och sociala grupper är väl möjligt. Jag tycker i så fall inte om den sortens inställsamhet. Jag tycket att bilder ska visa på propert klädda studenter, utan att alla för den skull behöver vara upklädda. Propra kläder signalerar att här håller vi på med något viktigt.
Av denna anledning tycker jag också att skollärare ska ha kostym/dress och skolelever skoluniform. Studenter på universitet/ högskolor gör naturligtvis som de vill.
Jovisst, men problemet är att sjalen blivit en symbol som står för något. För mig står denna symbol för 68-dumheterna, odemokratisk vänster, antisemitism och hat mot vår civilisation.
Rätt eller fel tilldelas vissa attribut, i detta fall sjalen, ett symboliskt värde som för dem som drabbats av det symboliken framkallar både olust och avsky. Detta måste vi respektera.
Inget offentligt organ skulle t.ex. komma på idén att pryda sin hemsida med ett hakkors, en svastika, en symbol som i tusentals år stått för solen men som under förra århundradet ”kidnappades” av nationalsocialister. Svastikan är förbrukad som symbol vilket även palestinasjalen är.
Thomas Johansson:
I ditt resonemang ser jag höger och vänster som relativa begrepp som kanske aldrig haft någon riktig definition. För egen del tycker jag nog också att den tvådimentionella höger-vänster skalan är allt för begränsad. Att t.ex. inbördes placera våra fyra alliansparier på en höger-vänsterskala tror jag är näst intill omöjligt.
Sedan tycker jag givetvis att socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister befinner sig till vänster om allianspartierna. Ser man å andra sidan på vad vissa förespråkare för tokvänstern, som förvisso har en i mitt tycke förvriden verklighetsuppfattning, anser dessa att socialdemokraterna ett extermt högerparti. Vissa av tokvänsterns banérförare betraktar till och med vänsterpartiet som en ”avfälling” till höger genom de överenskomelser som gjorts inom ramen för den rödgröna sörjans allians.
Kanske är det därför enklare om vi överger etiketteringen i vänster och höger och istället beskriver i termer av borgerligt och socialistiskt. För mig är det i detta avseende de borgerliga som står på ”folkets sida”.
Alliansparttisten:
”Jovisst, men problemet är att sjalen blivit en symbol som står för något. För mig står denna symbol för 68-dumheterna, odemokratisk vänster, antisemitism och hat mot vår civilisation.”
Allianspartisten: Det är ganska tänkvärt att att du först säger att sjalen blivit en symbol för något för att sedan fortsätta ”För mig står…”
När du skriver att du betrakar palestinsjalen liksom svastikan är förbrukad som symbol meanr jag att det rent av är omdömeslöst. Det finns väsentliga skillnader, svastikan var redan från början en symbol (visserligen för något annat) men palestinasjalen är för majoritetena av dem som bär det ett klädesplagg. Väljer du att betrakta det som en symbol så har du ett mycket eutrocentriskt perspektiv. Men palestinssjalen är inte ett europeiskt klädesplagg. Den politiska laddning som plagget har i en västerländsk kontext är nog mer tydlig för många av dem som inte bär plaggen än av många som bär dem. För vissa av bärarna är det säkert uttryck för ett politisk ställningstagande, dock inte nödvändigvis av det tillspetsade slag du beskriver, men för de flesta bärarna idag tror jag det uppfattas som ett trevligt klädesplagg rätt och slätt.
Att palestinssjalen därför som du säger är omöjlig idag är knappast ett sociologiskt faktum, utan mer ett uttryck för dina önskningar. Därför tror jag också det är ganska osannolikt att som Jakob Söderbaum frågar, att Högskolan i Väst vill sända ett politiskt t.o.m antisemitiskt budskap. (Bilden i detta blogginlägg där sjalen visas ensamt är inte den som finns på hemsidan där sjalen sitter på en student.)
Sedan är det en annan sak att de flesta politiskt medvetna borgerliga som du och jag aldrig skulle bära den för att vi är medvetna om den symboliska laddningen. Jag säger ”de flesta” för jag har faktiskt varit med om att en politiskt konservativ person med stort intresse för kläder dykt upp iklädd palestinasjal i ett borgerligt sammanhang. Några blev ganska upprörda. Själv har jag inga invändningar, om han är beredd att missuppfattas så är det hans sak. Om palstinassjalen kan avpolitisers genom att andra än väsnstermänniskor bär den vore det kanske t.o.m. bra.
Staffan Andersson har rätt i att Palestinasjalen sannolikt har en helt annan betydelse i ett europeiskt sammanhang än i dess ursprungliga mellanöstenkontext. Men nu ligger ju förvisso berörd högskola i Europa, så det är väl inte orimligt att göra den tolkning Söderbaum och Allianspartisten gör.
Att högskolan skulle ha något antisemitiskt eller annat politiskt motiv bakom valet av bild verkar dock långsökt. Palestinasjalen har i årtionden burits av de stora horder politiskt radikala som lockas till akademisk utbildning, så det är knappast förvånande om ett sådant plagg dyker upp här och var där studenter avbildas, även om det radikala klientelet tack och lov tunnats ut numera.
Palestinasjalen är ett traditionellt plagg som många palestinska män bär till vardags. Det är lika antisemitiskt som att amerikanska män ofta har cowboyhatt. Med andra ord, inte alls.
Håller med om att sjalen knappast symboliserar något som har med en högskola att göra. Håller också med om att sjalen kidnappats av vänsterradikaler som symbol i vårt hörn av världen.
Ordet antisemitiskt i sammanhanget är dock så fel det kan bli. Nog för att palestinier kan vara antisemitiska, men det omvända gäller också för judars inställning till palestinierna. Att en kippa skulle symbolisera judisk rasism gentemot palestinierna är det dock knappast någon som hävdar.
Stefan: ”Palestinasjalen är ett traditionellt plagg som många palestinska män bär till vardags. Det är lika antisemitiskt som att amerikanska män ofta har cowboyhatt. Med andra ord, inte alls.”
I palestina ja. I Sverige är palestinasjalen antingen en politisk symbol eller en ytlig modeaccessoar. I många fall både och.
Staffan Andersson,
”När du skriver att du betrakar palestinsjalen liksom svastikan är förbrukad som symbol meanr jag att det rent av är omdömeslöst.”
Ytterst är detta en fråga om respekt och omdöme från högskolans sida. Jag säger inte alls emot dig att palestinasjalen, där den används i det dagliga livet, förmodligen inte är så symbolmässigt värdeladdad. Dock är det ofrånkomligt så, som flera påpekar ovan, att den kommit att utgöra en symbol i vår del av världen. Detta gör att jag likfullt ser den förbrukad som symbol i vårt land.
Högskolan kan rimligen inte ha varit omedveten om palestinasjalens symboliska laddning varför det, som jag ser det, är omdömeslöst att använda den. Det är också respektlöst mot alla de som bor i vårt land och som på olika sätt drabbats av antisemitism, en del på det mest fasansfulla sätt.
@Stoller
Det jag vänder mig mot är tanken att sjalen skulle vara antisemitisk. Den är lika lite antisemitisk som en cowboyhatt.