Tänk er följande tidningsnotis i en svensk landsortstidning:
Enligt juryn får religionshistorikern N N priset för att han ”på ett ovanligt och modigt sätt tagit brett intellektuellt ansvar långt utanför de akademiska sammanhang där han har sin utkomst”. Han har skrivit böcker som ”Pinochet i våra hjärtan” och ”Ariernas återkomst”, men även engagerat sig i solidaritetsmanifestationer som Ships to Rhodesia.”
Häromdagen kunde man nämligen läsa om religionshistorikern Mattias Gardell som får Leninpriset: Gardell som beskrivs som en ”ytterst olydig samhällsdebattör”, är bl.a. författare till boken ”Bin Laden i våra hjärtan”. Jan Myrdal och hans polare må göra vad de vill med sina pengar, men det finns ingen anledning för alla vi som inte lockas av röda massmord att hålla god min.
Att tillskapa ett pris till ära för en av historiens mest blodbesudlade massmördare är höjden av osmaklighet. Allt för länge har vänsterns kulturelit fått komma undan med sitt vurmande för allsköns förtryckare och mördare. Det är dags för alla anständiga människor, till höger och vänster, att säga: ”Nu får det vara nog!”. Skriv till Jan Myrdalsällskapet, info@janmyrdalsallskapet.se, och protestera mot att de med sitt pris hånar alla de miljoner som fallit offer för kommunismens brott.
I det samhälle som Lenin skapade, och som Myrdal & Co suktar efter, var det nämligen inte alls uppskattat att vara ”olydiga mot överheten”. Där blev belöningen inte en summa pengar, utan ett antal år i Gulag, eller på mentalsjukhus, eller t.o.m. ett nackskott. Sedan måste ju erkännas att i sann socialistisk anda så krävdes inga speciella prestationer för att få del av ”belöningen”. Det kunde räcka med att vara född med fel ras eller klass, att sköta sitt jobb, att missköta sitt jobb, eller något av hundratals andra skäl, för att råka illa ut.
Läs mera här om kommunismens vidriga brott mot mänskligheten.
Jag har själv skrivit ett examensarbete om synen på kommunismen i Sverige (utifrån läroböcker) och blev väldigt shockerad av resultatet. Inte överraskad, för jag vet att synen på kommunism är positiv… Men shockad att det var så pass vinklat även då Sverige hade läroboksgranskning.. Men till poängen. Är detta inte ett tecken på hela samhället egentligen ?
Polisen har special avdelning för att stävja extremhögern, samtidigt som extremvänstern kastar sten och förstör kristdemokraternas kontor i Stockholm, skickar ammunition till finansminister och antagligen mycket mer som vi inte vet om. Vänsterextremismen är accepterad. Hotet mot politiker VERKAR ha ökat också från vänsterhåll. Men jag frågade faktiskt BRÅ (Brottsförebyggande rådet) om de hade någon statistik om detta, men de hade de tyvärr inte. Så det är bara en magkänsla jag har.. Men i Sverige är det ok att hylla pol pot, Lenin o.s.v, och det är ett tecken på ett sjukt synsätt på dessa personer i mina ögon.
I min lilla hemstad i Italien har vi bl.a. en Vladimir Lenins Gata, en Karl Marx Gata, en Josef Satlins Gata och en Lev Trotskijs Gata. Det finns dock säkert flera som jag tyvärr inte kommer ihåg. Bara Adolf Hitlers Gata saknas.