PORTRÄTT | Den konservative tänkaren Russell Kirk är i Sverige mindre känd, men han har tveklöst spelat en vital roll i sitt hemland USA där han kom att påverka såväl en akademisk förnyelse som ge viktiga impulser till den nya politiska högern.
Som författare och essäist blev Kirk inte bara läst av sökande individer under den nära efterkrigstiden, han bidrog även uppslagsrikt till att förnya det amerikanska idélivet och kulturkritiken samt kom att ge vitala impulser till litterära, teologiska och andra kretsar. I böcker och inlägg med historiska och skönlitterära teman ställde han enkelt och genomtänkt de stora frågorna och lät nutidens människosyn och tidsidéer prövas och brytas mot det klassiska och kristna arvet.
Russell Kirks sätt att skriva är konkret och levande, lite som hos C S Lewis eller Chesterton men utan deras lust för paradoxer. Nästan talspråkligt återger Kirk hur han uppfattar att den moderna människan tänker och agerar, med ljusa och mörka sidor. I historiskt inlevelsefulla svep låter han även läsaren ana tidigare samhällens tänkesätt, och belyser deras kraft och bestående värde.
I The Essential Russell Kirk. Selected Essays (ISI Books 2007) ger George Panichas en överblick av Kirk och hans insats. Vi förflyttas först till USA:s 1950-tal. Med sin breda genomgång av idékonservativa gestalter från 1953, The Conservative Mind, vågade Kirk den gången principiellt och kraftfullt ifrågasätta efterkrigsårens materialism och utvecklingsbaserade självbelåtenhet. Kirk blev snabbt läst och välkänd i en betydande krets, han hamnade mot sin vilja t.o.m. på tidningen Time Magazines omslag. Kirk fick komma till Vita huset och skaka hand med flera presidenter, bara det nog det största en amerikan kan utsättas för. Fast han kom i rampljuset, blev Kirk aldrig någon ytlig eller medieberusad estradör.
Själv mötte jag Russell Kirk och hustrun Annette långt senare, en bit in på 1980-talet, när han ännu var aktiv som författare och anlitad talare vid konferenser över hela USA.
Kirk var den gammaldags prydlige, lite förströdde humanisten som inte dominerade sällskapet. Hans hustru var däremot ett charm- och energiknippe, en varm och ytterst social person som även agerade som makens impressario. Russell Kirk hade ett sympatiskt och nästan blygt sätt, hörde alls inte till dem som vill ha ljus på sig själv. Hans lidelse var att väcka till frihet och insikt hos andra, och att lära oss se tillvaron med den historiska fantasins ögon.
En av sina viktigare insatser gjorde Kirk i det privata. Generöst och utan åthävor delade han med sig av sitt vetande, gav råd och tips, satte personer i kontakt med varandra, skrev uppmuntrande introduktionsbrev, sände över böcker och särtryck. Bara det, att han alltid svarade på brev! Ännu möter man personer som berättar om hur han hjälpt dem till stipendier eller gett dem chans att vistas vid amerikanska colleges och universitet. I paret Kirks hem där ett tydligt europeiskt inflytande rådde, kunde man möta besökare från hela världen. Särskilt i Europa där han gärna reste och vandrade, ägde han vänner – i alla länder, yrken och samhällsskikt. Han var lika mycket av den Gamla världen som av den nya.
Förutom The conservative mind måste en annan bok, The roots of American order, nämnas. Däri söker Kirk åskådligt spåra de inflytanden som han menar gjort USA och amerikanerna till vad de nu är. Inte minst vad det judiska och gammaltestamentliga arvet betytt återger han väl, men också centrala impulser från den grekiska och romerska antiken. Medan andra historiker och författare lätt hakar upp sig på rena fakta eller kuriositeter, går Kirk rakt på det väsentliga. Oftast har han en ny infallsvinkel som vid eftertanke visar sig klarsynt och självklar. Läsaren känner sig frigjord till ny insikt, och därtill erkännsam inför de traditioner som samhällena i Väst fått att förvalta.
Russell Kirk skilde sig från sådana traditionsbevarare som främst vill ”försvara”. I det extremt defensiva ligger fröet både till en sorts koketteri och till att man tappar sinnet för proportioner. Själv räknade sig Kirk till dem som vill reflektera över, problematisera och utveckla äldre insikter, inbegripet en klassisk och kristen människokunskap. Kirks bok om Amerika skulle, skriven av en annan författare, lätt ha blivit en krönika som faller sönder i sina beståndsdelar och därtill gör läsaren sömnig. Men hos Kirk är genomgången av de olika gestalter, idéer och livsstilar som format USA helgjuten.
För Edmund Burke stod ju som bekant USA för något helt nytt i historien. Också för Kirk är USA svårt att jämföra med andra nationer. Han klargör samtidigt hur amerikanen inte fått med sig ett revolutionärt arv, med rätt att ifrågasätta och bryta vad tidigare generationer skapat, utan en maning att röra sig inom och bygga vidare på detta. Nyckelordet är självkritik, självkännedom och självbegränsning, allt med stöd såväl i hemmen som i samfundens kärleksbudskap, i landets politiska grunddokument inklusive konstitutionen. Kirk betonar det lokala livet, de (formellt fristående) kyrkorna, lokala samhällena och de civila sammanslutningarna som de framgår ur folkgruppernas livsstilar och behov.
Om Russell Kirks för en 1900-talsamerikan rätt ovanliga liv, kan man läsa i Kirk-biografin The sword of imagination från 1995. Boken skildrar en älskvärd äventyrares vandringar, en som format sig en åskådning som fast den är mycket personlig och traditionsmedveten också tycks intensivt samtida och öppnar sig mot nya generationers behov.
Carl Johan Ljungberg
Tradition & Fason 
Läser just nu Russel Kirks klassisker, A conservative mind. I förordet till min ”Seventh Revised Edition”, så skriver författaren mycket uppskattande om den svenske filosofen Tage Lindbom. Intressant!